Höga kusten: en komplett guide till att se, uppleva, vandra och bo

Det finns platser i Sverige som imponerar, och så finns det Höga kusten. Här reser sig landet bokstavligen ur havet, klipporna störtar rakt ner i Bottenhavet och skogen är på sina håll så orörd att den känns sagolik. Det är inte konstigt att Unesco satte området på världsarvslistan, eller att det i dag är ett av landets snabbast växande resmål. Den här guiden tar dig genom det viktigaste: vad du bör se, hur du upplever det, var du vandrar och hur du bor.

Se: ett landskap format av is och hav

Höga kusten ligger i Ångermanland, längs Bottenhavet mellan Härnösand i söder och Örnsköldsvik i norr. Det som gör området unikt är geologiskt och pågår fortfarande under dina fötter. För drygt 20 000 år sedan tryckte en tre kilometer tjock inlandsis ner jordskorpan. När isen smälte började landet resa sig igen, och ingen annanstans på jorden har den landhöjningen varit så stor: marken har stigit 286 meter i förhållande till dagens havsnivå, och fortsätter att höja sig med ungefär åtta millimeter om året. År 2000 skrevs Höga kusten in på Unescos världsarvslista, och 2006 utvidgades arvet med Kvarkens skärgård i Finland till ett gränsöverskridande världsarv.

Den självklara utgångspunkten är Skuleberget, ett 295 meter högt kalottberg vid E4:an. Här markeras den högsta kustlinjen – den nivå havet en gång nådde – och vid bergets fot ligger naturum Höga Kusten, ett besökscentrum med utställningar om geologin och områdets historia. Härifrån har du också den storslagna Höga kusten-bron, en elegant hängbro över Ångermanälvens mynning som är ett landmärke i sig.

Längs kusten väntar pärlor som Rotsidan, med sina vågslipade, släta klipphällar och en horisont som tycks oändlig, och Bönhamn och Barsta, gamla fiskelägen med röda sjöbodar och ett kapell från 1600-talet. Vill du blanda in kultur är Mannaminne utanför Nordingrå ett myllrande konst- och samlarmuseum skapat av konstnären Anders Åberg. Och för den som vill nå Sveriges högsta ö finns Mjälltön, som du tar dig till med kajak eller båttaxi.

Uppleva: havet, smakerna och äventyret

Höga kusten är ett görande-landskap. Ute bland öarna är kajak kanske det finaste sättet att uppleva skärgården – men ta råd lokalt, för vinden och vågorna kan slå om snabbt så fort du lämnar de skyddade vikarna. Från fiskelägena går turbåtar ut till öarna, och en klassiker är turen till Ulvön, ofta kallad pärlan i Höga kusten. Ön har en fiskarhistoria som sträcker sig århundraden tillbaka och är surströmmingens högborg – här har den tillverkats i över hundra år. Är du nyfiken på den mest omtalade av svenska delikatesser är det här du provar den, gärna på ett tunnbröd med lök och potatis.

För den äventyrslystne erbjuder Skuleberget en via ferrata, en säkrad klätterled med stegjärn och lina som tar dig upp för bergets brantaste partier med havet glittrande under dig. Vill du ha det lugnare finns långgrunda badvikar, fågelskådning och möjlighet att bara sitta still i den där tystnaden som blivit en bristvara på de flesta håll. Mattips utöver surströmmingen: Mjälloms tunnbröd är lokal institution, och i Lugnvik ligger Box-destilleriet som erbjuder visningar och whiskyprovningar.

Vandra: från Slåttdalsskrevan till hela Höga Kustenleden

Det är till fots du kommer närmast världsarvet. Navet är Höga Kustenleden, en av Svenska Turistföreningens utvalda signaturleder, som löper 12,8 mil (omkring 128 kilometer) uppdelat på 13 etapper. Du kan vandra hela sträckan på fem till sju dagar eller plocka ut enskilda etapper som dagsturer. Etapperna skiljer sig markant i längd och svårighetsgrad, och leden bjuder på en ovanlig variation: skärgård, trollskog, klapperfält, badvikar och djupa klippskrevor avlöser varandra.

Hjärtat av leden går genom Skuleskogens nationalpark, ofta beskriven som ledens mäktigaste parti. Höjdpunkten – bokstavligt och bildligt – är Slåttdalsskrevan, en cirka 200 meter lång och bara sju meter bred klyfta vars lodräta väggar reser sig uppemot 40 meter och delar Slåttdalsberget i två delar. Att stå nere i skrevan är en av de där upplevelserna man minns länge.

Den vanligaste vägen dit är en dagsvandring från Entré Syd, drygt 3,5 kilometer enkel väg (sju kilometer tur och retur). Större delen är lättvandrad, men den sista biten är brant och stenig, så bra skor och lite tålamod gör nytta – särskilt i högsäsong då stigen kan vara välbesökt. Den som vill vandra flera dagar men ändå få med både Skuleberget och Skuleskogen brukar rekommenderas att börja kring etapp 8, bestiga berget och fortsätta genom nationalparken (den krävande etapp 9, Käl–Näske, är åtta och en halv kilometer) för att avsluta i Köpmanholmen, varifrån buss går tillbaka.

Föredrar du kortare turer finns gott om dagsleder: Balesudden med havsutsikt och Smitingen–Härnöklubb med sina tunnelgrottor och raukar hör till favoriterna. Tänk på att vädret vid kusten kan skifta snabbt, att mobiltäckningen är ojämn i delar av Skuleskogen, och att det inte finns vattenkranar inne i nationalparken – fyll på i förväg eller koka och filtrera vattnet från källor och bäckar.

Bo: från fyrvaktarbostad till hotell vid bron

Boendet är en upplevelse i sig, och utbudet spänner från det spektakulära till det bekväma.

Den mest minnesvärda övernattningen finns på Högbonden, en brant klippö ute i havet. Fyren byggdes 1909, automatiserades 1963 och blev byggnadsminne 2017; den gamla fyrvaktarbostaden är i dag ett vandrarhem med 28 bäddar, café och bastu, och måltider från frukost till middag. Du tar dig hit med båt från Bönhamn, och vandringen upp från bryggan är brant och stenig – men väl uppe får du ön nästan för dig själv när dagsbesökarna åkt hem. Caféet och fyren håller normalt öppet under sommarsäsongen, så boka i god tid.

Vill du ha mer komfort finns flera bra hotellalternativ. Hotell Höga Kusten ligger strategiskt nära bron, och Hotell & Restaurang Björkudden ligger pittoreskt nedanför bron med utsikt över vattnet – en uppskattad bas på avstånd från E4:ans brus. Ullångers Hotell & Restaurang vid E4:an är en bra utgångspunkt för utflykter kring Nordingrå.

För den aktive är FriluftsByn vid Skulebergets fot en knutpunkt med stugor, camping och tältplatser, mitt i smeten av vandringsleder och båtturer. Området är också rikt på camping i alla former – från Snibbens och Sjöbodsvikens vid kusten till större Risöns camping i Sollefteå – och Svenska Turistföreningen driver vandrarhem och hotell längs hela kusten. Längs själva Höga Kustenleden finns dessutom enklare övernattningsstugor och vindskydd, samt anvisade tältplatser inom nationalparken. För vidare läsning rekommenderas highcoastguide.com/sv/ – sajten som utgår från upplevelser i och omkring Höga kusten.

Så tar du dig hit – och när

Höga kusten ligger längs E4:an, och egen bil är överlägset smidigast eftersom kollektivtrafiken inom området är gles, särskilt på helger och vintertid. Vill du resa kollektivt går Y-buss hela vägen från Stockholm och Arlanda i söder och från Umeå i norr, ända ner till Docksta nära Skuleberget. Du kan också ta tåg eller flyg till Örnsköldsvik eller Kramfors, men räkna med att planera den sista biten efter länsbussar eller med taxi. Från Stockholm tar bilresan norrut cirka fem till sex timmar.

Sommaren är högsäsong, då båtturer, fyrcaféer och leder är som mest tillgängliga och kvällsljuset dröjer sig kvar långt in på natten. Hösten bjuder på färgsprakande skog och färre människor, medan vintern förvandlar landskapet men kräver mer planering – mycket stänger och helgtrafiken inom världsarvet saknas.

En plats som stannar kvar

Det fina med Höga kusten är att området levererar på flera plan samtidigt. Här finns den storslagna naturen för den som vill bestiga berg och vandra i urskog, lugnet för den som bara vill sitta på en klippa och se solen sjunka i havet, och en levande kultur av fiske, mat och konst för den som vill komma närmare platsen. Lägg till att allt detta ryms inom ett världsarv som fortfarande håller på att resa sig ur havet, och du har en av Sveriges mest egensinniga destinationer – en sådan man lämnar med känslan av att ha varit någon helt annanstans, fast man knappt lämnat landet.

Lämna en kommentar